fredag 8 augusti 2008

Nostalgi

Huset som jag kallar mitt barndomshem (bodde där från 8 års ålder till jag flyttade hemifrån vid dryga 20) är till salu. Det är spännande att kolla vad som hänt sedan vi bodde där för två familjer sedan. En hel del visade det sig, även om mycket fortfarande var sig likt (t ex pappas hemmasvetsade gungställning på tomten).
Och ja, jag är uppvuxen i Svängsta, har tillbringat nästan 24 år av mitt liv där, hann bara en snabb runda till ettan i stan innan jag och Per köpte trettiofyran.
24 år...det är respekt eller hur? Får se hur många år det blir i Karlshamn nu då, Per som var av åsikten att "man måste flytta ibland, så att inte allt stagnerar", låter nu som om han kommer bo här till döddagar. Att flytta var mycket jobbigare än han hade trott. Jag tycker tvärtom att det var lättare, jag hade nog en mer riktig verklighetsuppfattning om det hela innan vi satte igång.

3 kommentarer:

Ina sa...

Nu har jag läst igenom dina första inlägg i denna nya blogg. Måste säga att du skriver väldigt bra, det är "behagligt" att läsa.
Att flytta är ingen hit, hat gjort det ett antal gånger i mitt liv inte minst runt i olika lägenheter i stan. Det finns fler som insett att det är riktigt jobbigt att flytta, nämligen de nya ägarna till ert förra hus hi, hi. Jag har varit där nu några gånger, det är ett supermysigt hus och de nya ägarna trivs kan jag säga.
Ser fra emot bilder från ert nya hus!
Kram Ina

Ina sa...

Hmm hur stavar jag egentligen...

Anna sa...

Vad kul att du hittade hit! Och ännu roligare att du uppskattar bloggen, tack för komplimangen! :-)
Jo, håller med: att flyttar tär på krafterna. Vad skoj att de trivs, vi undrade lite hur de har det nu, får väl titta inom när vi har vägarna förbi någon gång.
Bilder kommer, jag lovar! Kram
(Haha, det är absolut ingen fara med din stavning, det är bara fingrarna som slinter ibland, vet själv hur det är.)

 
Mina besökare: Totalt: Idag: Online nu: