Humörsvängning

Jag var på väg till jobbet en morgon förra veckan och framför mig körde en liten bil som jag snabbt började irritera mig på. Han (för det är ju alltid en "han") körde i 30-40 på 50-sträckan, så irriterande. "Kom igen nu, det är väl inte ens halt ute?" muttrade jag för mig själv. Han ligger mitt i vägen med, kör ju inte åt sidan precis. Säkert ska han ligga framför mig hela vägen med. Vad sysslar han nu med?! Jaha, han ska svänga av här, vet inte hur man använder blinkisen heller tydligen... Jag hamnar i filen jämsides och slänger ett ont öga in i den andra bilen, där jag förväntar mig se en gubbe i keps, men döm om min förvåning när jag ser min vän Yvonne sitta vid ratten.
Ja, just det hon har en sån bil ja. *vinkvink* Hon var nog lite trött, eftersom hon glömde att blinka, men så svänger hon ju in på den vägen varje dag till jobbet, det är ju lätt hänt att glömma att blinka då, man blir liksom "hemmablind".
Det är kanske lite halt ute ändå? Jag slapp ju skrapa rutorna, men det är nog lite isigt ändå. Får kanske köra lite mer försiktigt, man vet ju aldrig...