I dag blev jag nästan besviken att det inte regnade på morgonen som det stod att det skulle göra i den väderprognosen som jag kollade i går kväll. Enligt den skulle det vara vartannatdagsväder, ena dagen regn, andra sol, vilket skulle passa mig perfekt! Vågar man skriva det?
Det fina vädret förpliktigar, förpliktigar till strandliv och allvarligt, vad annat kan man göra när temperaturen visar över 30 grader varmt än just att packa väskan och bege sig till någon strand. Och där börjar dagens första diskussion, vilken strand? Vid sjön eller havet? Eller rent av bassängbad? Alla har åsikter och tycker olika känns det som, för eller emot ska vägas för varje alternativ.
Lata dagar känns det ändå inte som, efter några dagar i sträck med att packa badväskor och matsäckar och tjata på lata barn som inte vill hjälpa till att bära, då är man rätt less på det. Vilket bröd ska vi ha med oss i dag? Suck. Var la jag nu solkrämen i går? Varför har vi inga rena handdukar i det här huset? Pust.
När man väl gjort sig hemmastadd på den utvalda stranden, hinner man inte mer än slå sig ner i solstolen förrän tjatet börjar. - Mamma, jag är hungrig! (Men vi kom precis, du åt ju frukost för typ en halvtimme sen!) - Mamma, får jag en kaka? (Nej, inte innan du har ätit macka först) - Mamma, kan du simma ut till flotten med mig? - Mamma, ska vi köpa glass nu? - Mamma, när ska vi hem?
Och så öppnas locket på kylbagen hela tiden och de oredar i min minutiösa ordning som råder där i.
Så när 3-åringen kommer med ett försiktigt "Jag är kissig..." (Självklart precis efter att hon har doppat sig så att baddräkten är dyngsur och skitsvår att få av), ja då kan man ju inte annat än att brista ut i ett superpedagogiskt utbrott i stil med "Kan jag inte bara få sitta på mitt arsle och läsa min förbannade tidning någon ***** gång!"
Jag får skylla på värmen, jag är inte gjord för tropisk värme helt enkelt. Jag vill ju ha det "lagom" varmt, svensk som jag är.
Men visst, emellanåt kan man ändå njuta av stunden, djupandas in lite av den underbara havsluften, sluta ögonen några sekunder och känna solens strålar som värmer redan solbruna ben, höra skrattande barn som leker och plaskar i vattnet... Och ta fantastiska foton, så att vi senare i år kan drömma oss tillbaka till den ljuva sommartiden. Med lata dagar på stranden...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar